Jävla cp-barn
Ibland tycker jag så synd om mina föräldrar. Jag känner att jag har orsakat dom så mycket onödiga problem. Med en sjukdom som gör mig otrevlig, lättretlig, känslig, ger mig koncentrationssvårigheter, gör mig oförmögen att ta hand om min egen skit, gör mig arg, fobisk, deppig och ledsen, kostar multum i mediciner varje år, försvårar mina studier vilket gör att jag inte kan ta fullt studiemedel och måste låna pengar av mamma och pappa. Dom hade sluppit så mycket utgifter, lidande, hopplöshet och så vidare utan mig. Jag hatar vad jag gör mot dom, för jag älskar dom så mycket. Och det gör mig nästan bara arg att dom fortsätter ställa upp för sitt problembarn som egentligen inte förjänar mer hjälp eller stöd. Sover dåligt gör jag också. Har försökt somna ikväll men det går inte. Ska testa med sömntablett strax. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Räkningar som tornar upp sig, ett konto som är nära på tomt, inkassokrav och knappt någon mat. Fyfan vad bra det känns! Att hyvla upp armarna har jag aldrig känt varit speciellt lockande (bara äckligt och onödigt). Skulle väl vara att supa ner sig isf (fyllan värmer bäst, som Nationalteatern så klokt konstaterade redan på 70-talet), men det kostar ju pengar det med. Och det var ju pengar som jag nämnde att jag saknade. Dessutom är det ju knappast nyttigt någonstans, och inte förbättrar det studieresultaten, eller arbetsprestationerna. Jävla liv. Klart det finns folk som har det otroligt mycket sämre, men det är jävligt svårt att tänka på dom när man själv mår skit. Kul grej att dom flesta av dom jag känner inte ens vet detta om mig. Att jag är arg, otrevlig och elak vet väl dom flesta, men det kan man ju vara ändå. Inte kan jag skriva ett vettigt blogginlägg heller. Bara sitter och ältar min egen skit fastän jag egentligen inte alls vill diskutera sånt med folk. Jag hatar när folk vill prata om sina känslor och problem med mig, men å andra sidan är det ju ingen som tvingar folk att läsa det här. Det fanns en period när jag trodde att jag mådde bättre om jag fick prata med folk som hade liknande problem. Vilket dumt påhitt. Man vill inte tvingas tänka på sina egna bekymmer genom att lyssna på andras äckliga besvär. Nej, jag förstår inte dig och du förstår inte mig, så låtssas inte att det är så. Har ni kommit såhär långt har ni väl antagligen lika miserabla liv själva att ni inte har något bättre för er än att läsa en bortskämd snorunges klagan. Eller så är ni som jag, bara älskar när det finns någon som har det sämre än vad man själv har det, så att man kan få känna sig lite lyckligt lottad trots att man mår som man mår. Jävla skitliv. Jag tycker så jävla synd om mamma och pappa.
Nu ska jag försöka sova igen. Fan vad skönt det skulle vara om man bara kunde få ligga i sängen hela dagen imorgon och glo på film och rulla tummarna. Men inte ens det kan man få göra. Hur fan kan folk tro på en gud när dom mår såhär? Naivt. Jävla skitliv.
Dagens låt:
Trivium - Blinding Tears Will Break The Skies
(Jag har snöat in på Trivium för tillfället. Denna låten är hur jävla bra som helst!)
Nu ska jag försöka sova igen. Fan vad skönt det skulle vara om man bara kunde få ligga i sängen hela dagen imorgon och glo på film och rulla tummarna. Men inte ens det kan man få göra. Hur fan kan folk tro på en gud när dom mår såhär? Naivt. Jävla skitliv.
Dagens låt:
Trivium - Blinding Tears Will Break The Skies
(Jag har snöat in på Trivium för tillfället. Denna låten är hur jävla bra som helst!)
Mördare hör hemma i fängelse!
För det första: Jag vet att jag numera är urusel på att uppdatera bloggen, men känner jag inte lust att skriva så tänker jag inte heller göra det.
För det andra: Jag hade hur kul som helst i Helsingborg! Jättekul att träffa Kim igen som jag inte träffat sedan Sweden Rock i somras, och överhuvudtaget skönt med lite omväxling från den äckliga och vidriga vardagen. Jag verkligen hatar min tillvaro just nu! Riktigt kul partykväll också en av kvällarna i Helsingborg. Jag misstänker starkt att Kim blev lite förälskad i taxichaffisen som körde oss hem, så jag hoppas han får något napp där. ;P
Nu till det som jag egentligen tänkte nämna ikväll: Annika Östberg. Ni har säkert alla läst om henne både tidigare och nu i dagarna. Annika Östberg är alltså en svensk medborgare som blivit dömd för två mord i USA 1981. Svenska myndigheter har länge kämpat för att få henne till Sverige, och nu har det alltså skett. Det verkar som om hela svenska folket tycker så jävla synd om "stackars Annika". Hur kan ni tycka synd om en kvinna som mördat två personer, varav en var polis?! Visst, man kan säga att det var hennes pojkvän som sköt, och inte hon, men vem bryr sig? Hon planerade det hela, och hon var med vid bägge morden och assisterade sin pojkvän. Det var fan hon som distraherade offren så att pojkvännen i "lugn och ro" skulle kunna skjuta dom. Hon har erkännt mord, hon blev dömd till 25 år till livstid, och hon är tidigare dessutom dömd för dråp. Och denna kvinna har alltså svenska myndigheter inte bara ödslat tid, utan även pengar på. Det är sjukt! Hon har begått brott på amerikansk mark, varför ska då Sverige lägga sig i? Dessutom var hon sedan länge bosatt i USA när detta hände, så varför ska Sverige lägga sig i? I Sverige kan man ju också bli dömd till livstid utan att egentligen begått själva mordet som det handlar om. Malexandermorden är ju ett klockrent exempel. En viktig skillnad är dock att i Sverige betyder ett livstidsstraff inte livstid, utan typ 20 år om brottslingen har "otur". Jag tänker inte påstå att det amerikanska rättssystemet är underbart och fantastiskt, för det tycker jag verkligen inte, men jag tycker bara inte att en dömd mördare ska behandlas som någon stackars oskyldig ängel som fallit offer för orättvisa. Hon är en mördare! Jag låter som en moderat, vilket dom flesta som känner mig borde veta att jag absolut INTE är, men vissa människor har förbrukat sin chans till frihet. Malexandermördarna och Lasermannen är bara ett par exempel bland många andra. Hagamannen borde inte heller mer få uppleva friheten (och ändå fick slöddret bara 14 år, med andra ord är han ute efter 7 år, max 10). Så innan ni alla tänker "stackars Annika" ta reda på fakta, och tänk på vad hon har gjort. Hon må vara svensk medborgare, men hon är fortfarande en mördare som dödat sammanlagt tre människor på amerikansk mark. Vad har Sverige egentligen emd det att göra? Låt henne sitta inspärrad. Hon har, enligt mig, förtjänat dom 28 år hon hittills suttit inspärrad. Frågan är hur lång tid hon får vänta på att bli fri här i Sverige. Jag gissar på 3-4 timmar. Eller nåt... Inte länge iaf. Fängelsestraffen i Sverige är ett skämt. Men annars trivs jag rätt bra här. :P Dock skulle jag inte klaga på ett maktskifte och ett avskaffande av monarkin. ;P Läs mer här, så får ni förhoppningsvis lite mer att tänka på!
Sovdags! Godnatt!
Dagens låt:
Trivium - And Sadness Will Sear
(Låten handlar för övrigt om mordet på homosexuelle Matthew Shepard. Läs om detta här, så får ni hela historien. Det är jäkligt viktiga grejer faktiskt. Blev en jävla massa mord i kvallens inlägg...)
För det andra: Jag hade hur kul som helst i Helsingborg! Jättekul att träffa Kim igen som jag inte träffat sedan Sweden Rock i somras, och överhuvudtaget skönt med lite omväxling från den äckliga och vidriga vardagen. Jag verkligen hatar min tillvaro just nu! Riktigt kul partykväll också en av kvällarna i Helsingborg. Jag misstänker starkt att Kim blev lite förälskad i taxichaffisen som körde oss hem, så jag hoppas han får något napp där. ;P
Nu till det som jag egentligen tänkte nämna ikväll: Annika Östberg. Ni har säkert alla läst om henne både tidigare och nu i dagarna. Annika Östberg är alltså en svensk medborgare som blivit dömd för två mord i USA 1981. Svenska myndigheter har länge kämpat för att få henne till Sverige, och nu har det alltså skett. Det verkar som om hela svenska folket tycker så jävla synd om "stackars Annika". Hur kan ni tycka synd om en kvinna som mördat två personer, varav en var polis?! Visst, man kan säga att det var hennes pojkvän som sköt, och inte hon, men vem bryr sig? Hon planerade det hela, och hon var med vid bägge morden och assisterade sin pojkvän. Det var fan hon som distraherade offren så att pojkvännen i "lugn och ro" skulle kunna skjuta dom. Hon har erkännt mord, hon blev dömd till 25 år till livstid, och hon är tidigare dessutom dömd för dråp. Och denna kvinna har alltså svenska myndigheter inte bara ödslat tid, utan även pengar på. Det är sjukt! Hon har begått brott på amerikansk mark, varför ska då Sverige lägga sig i? Dessutom var hon sedan länge bosatt i USA när detta hände, så varför ska Sverige lägga sig i? I Sverige kan man ju också bli dömd till livstid utan att egentligen begått själva mordet som det handlar om. Malexandermorden är ju ett klockrent exempel. En viktig skillnad är dock att i Sverige betyder ett livstidsstraff inte livstid, utan typ 20 år om brottslingen har "otur". Jag tänker inte påstå att det amerikanska rättssystemet är underbart och fantastiskt, för det tycker jag verkligen inte, men jag tycker bara inte att en dömd mördare ska behandlas som någon stackars oskyldig ängel som fallit offer för orättvisa. Hon är en mördare! Jag låter som en moderat, vilket dom flesta som känner mig borde veta att jag absolut INTE är, men vissa människor har förbrukat sin chans till frihet. Malexandermördarna och Lasermannen är bara ett par exempel bland många andra. Hagamannen borde inte heller mer få uppleva friheten (och ändå fick slöddret bara 14 år, med andra ord är han ute efter 7 år, max 10). Så innan ni alla tänker "stackars Annika" ta reda på fakta, och tänk på vad hon har gjort. Hon må vara svensk medborgare, men hon är fortfarande en mördare som dödat sammanlagt tre människor på amerikansk mark. Vad har Sverige egentligen emd det att göra? Låt henne sitta inspärrad. Hon har, enligt mig, förtjänat dom 28 år hon hittills suttit inspärrad. Frågan är hur lång tid hon får vänta på att bli fri här i Sverige. Jag gissar på 3-4 timmar. Eller nåt... Inte länge iaf. Fängelsestraffen i Sverige är ett skämt. Men annars trivs jag rätt bra här. :P Dock skulle jag inte klaga på ett maktskifte och ett avskaffande av monarkin. ;P Läs mer här, så får ni förhoppningsvis lite mer att tänka på!
Sovdags! Godnatt!
Dagens låt:
Trivium - And Sadness Will Sear
(Låten handlar för övrigt om mordet på homosexuelle Matthew Shepard. Läs om detta här, så får ni hela historien. Det är jäkligt viktiga grejer faktiskt. Blev en jävla massa mord i kvallens inlägg...)
